Odlingssystem

Permakultur i odlingssystem

Inom permakultur är målsättningen att bygga odlingssystem som a) är småskaliga vilket bland annat skadar jorden mindre, minskar behovet av fossila bränslen och ger människan motion och naturupplevelser b) ökar mångfalden vilket stärker immunsystemet i odlingen, binder och håller kvar näringsämnen och vatten, minskar behovet av pesticider, minskar skadedjur och stressfaktorer och ökar produktionen c) effektivt renar vatten och luft och binder koldioxid d) göder sig själva genom kombinationen av lövträd, buskar och markvegetation e) är perenna, dvs långsiktigt skapar en matproduktion med minimal insats av arbete och pengar f) ger näringsrika och goda produkter utan onyttiga tillsatser, genmanipulering,  bekämpningsmedel etc. g) placeras på bästa ställe så att odlingssystemet tillvaratar naturens förutsättningar maximalt och minimerar odlarens arbetsinsats h) gynnar närområdet genom att tillfredsställa odlarens och lokalsamhällets behov vilket minskar nödvändigheten av långa transporter i) inbegriper genomtänkt succession dvs en odling som förändras över tid när träd, buskar och markvegetation utvecklas och vissa växter gynnas eller missgynnas under olika växtperioder j) utnyttjar kanteffekter där olika odlingssystem möts och extra produktiva zoner uppstår k) ger multifunktioner med många funktionella kopplingar inkluderande bland annat matproduktion, doftkällor, rekreation, motion, sysselsättning, lärande och social samvaro l) utnyttjar stacking dvs odling i olika höjder med träd, buskar och markväxter för ökad produktion och skydd av andra växter

Agroforestry
Ett odlingssystem som används inom permakultur är agroforestry, vilket är ett samlingsnamn för odlingssystem som kombinerar betesmark eller åker- och trädgårdsgrödor med vedartade växter, såsom buskar och träd.

Silvopasture – träd i betesmark och mark för produktion av hö
Silvoarable – träd i åkermark och grönsaksodlingar
Forest farming – odling av produkter med stort ekonomiskt värde i skogsmark
Mångfunktionella vindskydd, skyddszoner, skogsbryn m.m.
Skogsträdgård – odlingar som imiterar komplexa ekosystem (lundar, skogsbryn) för produktion av många olika produkter

Träd och buskar har under tusentals år varit naturliga komponenter i odlingssystem världen över. Exempel på agroforestrytekniker som tidigare var av stor ekonomisk vikt här i Sverige är skogs- och fäbodbete, hamling, lövtäkt, skottskogar och lövängar. Termen agroforestry är däremot relativ ny och började användas 1977. “Agro” är samma ord som i “agronomi” = lantbruksvetenskap, och kommer från det latinska ordet för åker. “Forestry” betyder skogsbruk på engelska. I England finns det agroforestrysystem som är uppemot 30 år gamla och man har allt mer börjat upptäcka fördelarna med agroforestry även i övriga Europa. Ett utvecklingsarbete är på gång inom många länder och ett nätverk håller på att byggas upp i Sverige. Agroforestry kan ge många olika produkter som kan vara till nytta för bygdens näringsliv. Träd och buskar kan ge virke, flätmaterial, fibrer, frukt, bär, nötter, nektar till biodling, m.m. Samtidigt kan marken användas för odling av trädgårds-, jordbruks- och fodergrödor, biobränsle eller för bete. På så sätt kan vi få en mer diversifierad ekonomi på de enskilda gårdarna och bygdens ekonomi stimuleras och blir mindre sårbar. Det öppnar upp för nya ekonomiska och sociala kopplingar mellan människor i lokalsamhället. Samma mark kan utnyttjas av biodlaren, svampodlaren, musttillverkaren, syltkokaren, finsnickaren och grönsaksodlaren, samtidigt som det mer varierande landskapet kan ge glädje för lokalbefolkningen och besöksnäringen.